Förra lördagen åkte jag och Elin hem till min mamma i Mälarhöjden, fullt packade med badkläder och sånt man kan behöva en solvecka i Spanien. Ja, Målle hade blivit upphämtad av min far kvällen innan eftersom dom två skulle spendera en dryg vecka på landet medan vi var borta. Men som sagt åkte jag och Elin till min mamma för att sova då vårat flygplan skulle lämna Arlanda 06:55 på söndagens morgon.
Upp i ottan, slänga i sig frukost, packa bilen och iväg till flygplatsen. Det gick hyfsat smidigt att ta sig dit, dessvärre hade vi bestämt oss för att lämna bilen på en långtidsparkering, vilket visade sig vara mindre smidigt. I alla fall så tidigt på morgonen. För min mor hade såklart inte kollat på en karta ordentligt för att ta reda på var parkeringen låg, så det blev till att ringa och få vägen beskriven, vilket i och för sig inte tog jättelång tid, men ändå. Vi kom dit, betalade och körde in bilen. Det blev en bit att gå för att ta sig till bussen som skulle åka tillbaka till flygplatsen och självklart missade vi den. Men efter en kvart så kom det en buss till och vi anlände ca 5 minuter senare på flygplatsen. Där hade Elin, Joel, Klara och Pelle ställt sig i kön till incheckningen, så det gick ganska fort. Men sen var det ju dags att stå i kö till säkerhetskontrollen, såklart. Och den kön var inte att leka med! Hur lång som helst, men det gick trots det ganska fort. Väl inne gick vi runt en liten stund och införskaffade extra böcker och nåt att tugga på till flygresan. Fy bövelen va dyrt allt var där, men å andra sidan är det ju ännu dyrare på planet, så det fick gå ändå. Efter en halvtimme var det dags att kliva på planet, vilket vi gjorde.
Planet var lite försenat för att det var några andra plan som var försenade typ, så vi satt en halvtimme innan vi lyfte. Jag har nog ärligt talat aldrig suttit så trångt! Blir väl tyvärr så när man är två meter lång, men vid incheckningen, där man blir seatad så hade vi bett om att få rymligare platser om möjligt. Nu är ju alla platser lika rymliga i ett sånt här plan, så det spelade ju inte så stor roll, men det finns ju några platser som är LITE sämre. Dom längst bak. För där kan man inte ens fälla bak stolarna. Och självklart så hamnade vi där… *muttrar* Det var inge roligt…
Jaja, 4 timmar senare var vi framme och hettan som slog emot oss när vi klev ur planet var bara helt härlig! In, vänta på bagaget och sen skaffa taxi till huset. Taxi hittade vi och efter 20 minuters letande lyckades vi hitta huset, då inte ens taxichaufförerna visste var dit vi skulle låg.
Väl framme var det bara att kliva in, lämna packningen och byta om till badkläder då stranden 800 meter bort lockade. Det var inte riktigt lätt att ta sig ner till stranden då lutningen ner var ganska brant. (Det visade sig sen att det fanns en väg som var alldeles utmärkt!) Men vi lyckades till slut komma ner. Härligt! Säkert 26-27 grader i vattnet och schyssta vågor. De hade dock kunnat vara lite större tycker jag, men de dög.
Sen efter att ha legat några timmar på stranden gick vi hem. Den här gången använde vi alltså vägen, vilket som sagt var bättre. Vi var alla hungriga efter resan och dagen på stranden och bestämde oss för att gå till affärn och handla. Eftersom planen var att laga ganska mycket mat hemma, då vi hade ett väl utrustat kök, tyckte vi att det var värt att gå de tre kilometerna, enkel väg, till de stora affärerna för att storhandla. Så jag, Elin och Pelle (min svåger) började gå. Efter att ha gått en bit såg vi en reklamskylt för en affär som verkade ligga lite närmre, så vi tog chansen och styrde vår kosa dit istället. Efter 2 kilometer så kom vi fram och det visade sig vara en brittisk liten supermarket. Det innebär att de hade öl och konserver, typ. Inte riktigt vad vi hade tänkt oss. Inte konserver iaf. Vi var mer sugna på grönsaker och andra riktiga råvaror. Så det var bara att gå tillbaka 2 kilometer och fortsätta promenaden till de stora affärerna. Efter en stund kom vi då fram och både Consum och Lidl visade sig vara stängt. Lidl hade tydligen helt stängt på söndagar. Consum däremot hade en skylt där det stod att på söndagar har de minsann öppet, iaf under månaderna juli, augusti och september. Vi kände oss alla tre ganska säkra på att den nuvarande månaden var just september. Men det hjälpte inte, för det var lika stängt ändå. Inga affärer öppna. Överhuvudtaget, det fanns en annan stor mataffär som också var stängd. Tydligen handlar man inte mat på söndagar i Spanien. Det fanns inte så mycket vi kunde göra, bara att gå hem igen. 1 mil i flip-flops är inge skönt kom jag på när vi kom hem och ångrade valet av skor. Klockan hade nu blivit ganska mycket och vi var alla sex om möjigt ännu hungrigare. Vi gick ut och letade restauranger och hittade ett trevligt litet torg bara ett par hundra meter från huset där de fanns flera pubar och restauranger. Vi valde “Patagonia Steak House” vilket visade sig vara ett utmärkt val! Sex personer åt varsin stor köttbit och tillbehör drack två flaskor vin och lite öl och det kostade inte mer än ca 1000 kr, det var dessutom hur gott som helst och servicen var ypperlig! Vi bestämde oss på en gång att komma tillbaka minst en gång till innan vi åkte hem. Sen var det hem och sova.
Kommande dagar flöt ihop ganska mycket. Men det gick över lag ut på att softa, äta gott, dricka massa öl och vin, ligga på stranden och annat trevligt som fanns att göra i närområdet. Vädret var strålande hela veckan utom en dag och den dagen valde vi att åka till den närmsta stora staden, Alicante. Det var en fin stad med mycket gamla hus och sånt. Vi gick runt och kollade och tog det lugnt, men tjejerna var självklart ute efter att hitta lite bra shopping. Men det gick inte så bra till en början, för de ville främst av allt hitta Zara. Vi fick till leta upp ett ställe för att äta lunch på och precis utanför Centralstation i Alicante hittade vi en liten restaurang med sittplatser på trottoaren. Trerätters lunch, inklusive vin kostade 70-80 kr, vilket var MYCKET prisvärt. Jag åt Paella till förrätt, nån köttgryta med pommes till varmrätt och en chokladkaka till efterrätt. Najs! Sen gick jag, min bror och Elin och kollade på Centralstation. Okej, lite nördigt, men det var mest för att vi var precis utanför.
Efter att ha kollat där slöt vi återigen upp med de andra som äntligen hittade Zara. Då jag inte kände nåt intresse av att kolla på kläder valde jag att följa med Pelle till “Corte de Ingles”, eller vad det hette, för att strosa runt där istället. Man kan säga att det var som ett Åhlens ungefär. 6-7 våningar med hur mycket grejer som helst. Intressantast var klart översta våningen. Sportavdelningen. Där hade de inte bara de vanliga sportartiklarna utan även motorcyklar och skjutvapen. Kändes lite oväntat att vara inne på typ Åhlens och se en snubbe stå och hålla i ett hagelgevär för att sen lägga det på disken och be försäljaren slå in det. Men ja. Efter att ha gått runt där en timme slöt vi återigen upp med de andra och började resan hem. Som sagt var den här dagen den med sämst väder. Vi hade förvisso sol, men det blåste ordentligt och det var rödflagg på stränderna.
Väl hemma igen lagade vi mat och åt på takterassen.
Följande dag var nog den dagen som jag, Joel och Pelle kände oss lite less på stranden och istället bestämde oss för att åka till “Aquopolis” i Torre Vieja. Det tog ett tag att åka dit, men det var helt klart värt pengarna! Riktigt sköna rutschkanor! Sen vart det att åka tillbaka och hänga en stund på stranden.
Övriga dagar vart det mer hängande på stranden och sista dagen åkte jag, Joel och Pelle tillbaka till Alicante för att bestiga borgen Santa Barbara.
Det var riktigt maffigt. Grym utsikt och grym borg! Delar av den var från 900-talet.
Igår morse packade vi de sista grejerna och tog bilen som vi hyrde redan andra dagen på resan för att åka till flygplatsen. Planet lyfte mot Stockholm 40 minuter försent, men till slut kom vi hem. Skönt att komma hem, men en riktigt minnesvärd vecka i Spanien. Och lite solbränd blev man nog allt.
Min kära far kom och lämnade Målle. Hade faktiskt saknat honom lite. Ja, ledig idag för att tvätta och lite sånt och första dan på nya jobbet imorrn, eller jobbet som förare kanske man ska säga. Känns najs! Hej på er som orkat läsa såhär långt. Skulle gissa att det bara är du Elin. 🙂 *pussar*
